Utlandsfläng? Nej, inte för oss, sade man i Vikmanshyttan. Semestern kund man använda på ett lugnare sätt. Därmed menades, att man åkte till sjön Stora Norn med omnejd, en trakt som i många avseenden saknade motstycke. Ja, så kunde det låga i slutet av 1950-talet när det var dags att koppla av med några semesterveckor.
Genom en båttur med ”skeppare” Jälkarby-Georg Persson stiftade vi en rejäl kontakt med den härliga miljön runt Stora Norn med ett ett 70-tal sommarstugor. Ett par hundra bruksbor hade verkligen ett sommarparadis, i lugn och ro och lagom avskilt från världens id. Husen hade alla sina namn som väl passade in i sammanhanget.
Vårt första besök skedde vid Ställudden, en vid det här tillfället ganska förfallen sommarstuga som de anställda vid Wikmanshytte Bruk disponerade. Den här stugan var unik så till vida att takteglet var handhamrat. För övrigt hade Edvard Pettersson, Einar Karlsson, Harry Karlsson och Ragnar Larsson sina kojor på denna holme. Nästa strandhugg gjordes på Tors holme, hos Karl Karlsson. Han var den förste nybyggaren på Stora Norn. Ställar-Kalle byggde år 1935. Kalle klagade på fiskelyckan, det var bättre förr när långreven på 200 krok kunde ge upp till 20 gäddor.
Mellan varje stopp fick vi Jälkarby-Georgs många episoder till livs. Den här utflykten blev denna sommars, år 1957, intressantaste aktivitet – utan konkurrens. Nu lade vi till vid Killingholmen efter att ha passerat Lill-Killingen där Bror Backlund och Viktor Malmberg höll till, och vi hälsade på hos Gunnar Persson, Georgs bror förresten, och hans maka Magna. De lovordade trakten i alla tonarter. Persson hade nyss målat kubbar till flytkrok och hoppades på många gäddor.
På Husbyman hade Verner Enberg sin stuga, som han kallade Stennäset. Förutom Enbergs sommarboställe fanns ytterligare fyra stugor, i vilka Paul Salåker, Sven Eriksson, Klas Holst och Harald Norström idkade sommarliv.
Vi hade kommit på halva sjön och båtsman Persson drog på mera gas med Saxkojan som nästa mål. Vi passerade Viludden, där Olof Hallbäck, Sven Gustafsson, Hugo Karlsson byggt sina kåkar. Vidare vid Ulftjärnsviken huserade Einar Sjöberg, bröderna Karl och Hjalmar Hagman och Axel Bergman. Saxkojan hade funnits i långliga tider och här vilade flottningsarbetarna, var bostad under vissa perioder för tillresta personer och hit kom de gamla smederna från Vikmanshyttan när 1900-talet var ungt för att fiska.
Återfärden går via Lövholmen där vikmanshyttebolaget hade en sommarstuga. På udden intill låg Adam och Evas paradis. Det rörde sig om två stora tallar som kallades så. Vi gjorde också en avstickare in i Kristoffersviken där bergströmspojkarna höll till. Just då var alla nät och håvar upphängda på tork – men fiskelyckan hade inte varit något att skryta om…
Vi är vid utgångspunkten och trots den fem och en halv timmar långa båtfärden var det litet svårt att lämna det av så många vikmanshyttebor dyrkade och sanna sommarparadiset. Jo, jo utflykten gjordes som sagt sista veckan i juli 1957!