Norn-Tauben

En av södra Dalarnas största sjöar lystrar till namnet Stora Norn. Där har framförallt många bruksbor under decennier funnit avkoppling och behövlig livs-kvalitet. Förr i tiden begav sig många vikmanshyttebor det, praktiskt taget varje lördagseftermiddag på somrarna. Då gick till och med bussturer till Norn för att underlätta för dem som ännu inte var bilburna. Det kunde också hända att ett fåtal tog cykeln till hjälp, för till sommarstugan skulle man…

Har ni hört talas om Norn-Tauben? Jo, det var smeknamnet på stålverks-arbetaren Verner Enberg som höll till på Husbyman. Familjens rekreationsställe kallade de Stennäset, vilket skvallrar om markens beskaffenhet på holmen ifråga. Verner var den verklige trubaduren som gärna tog gram sin gitarr och sjöng en trudelut, inte minst när kärt främmande uppenbarade sig vid stugan.

Mellan fisketurerna snickrade han möbler av krokiga trädrötter, helst björk, och utanför hemvistet var ett helt möblemang utsatt. Beträffande fiskelyckan hade Verner Enberg en bestämd uppfattning: det var bättre förr och drar sig till minnes en gång när han fiskade abborre med sin far.

Det var vid en våle utanför Husbyman, berättade Verner med stor inlevelse, och fångsten blev 182 fina abborrar mellan tre och fem hekto. En förbiroende ingenjör från Bruket, som inte hade lyckats så bra med fisket, köpte alla fiskarna för fyra kronor, och rodde glad i hågen hemåt. Vi fortsatte vid en annan våle, och turen stod oss bi även denna gång. Efter avslutat mete kunde vi återvända hem med ett 70-tal fiskar.

Norn-Tauben

Det kanske låter som en riktig fiskehistoria, men i det här fallet var det inget tvivel om att Norn-Tauben höll sig till sanningen.

Verner Enberg, av gammal vikmanshyttetsläkt, var också en riktig speleman – och kompositör. Han skrev och tonsatte en hel del visor och vi avslutar denna ”utflykt” med att återge visan ”Solglitter”, en hambo tillägnad den härligaste trakten på jorden – just det, Stora Norn.

SOLGLITTER

Nu veckan den är slut och vi får fara ut till fagra sjöars stränder
bland holmar och bland skär, en liten koja kär, en välkomsthälsning vi sänder.
Vi ror av liv och lust, med vågen tar en dust och solen glittrar över fjärden.
Jag hänryckt glad och fri, jag kan ej låta bli, en strof jag sjunger under färden.

Över Ulvtjärn solen dalat har, se här lommen stolt på böljan far,
hör gitarren klingar ren och klar, sommarkväll så underbar.
I arla morgonstund vi lämnat har John Blund och ut på sjön vi fara.
Vi metar och står i och lyckan står oss bi. Några fiskar vi kan klara.
en större glädje finns och glada ute sinns´ vi nu hemåt draga
och jungfrun var så huld och solen var som guld, över oss sig måsen svingar.

Norn-Tauben Verner Enberg har för länge sedan tystnat, men vi kan nog vara säkra på att han och hans visor underhåller ”på annat håll” och vi undrar också om inte snickerierna med de krokiga trädrötterna fortfarande fortsätter. Ho vet?!