I slutet av 1900-talet bildades två minnesfonder i Vikmanshyttan. Det var fråga om att på ett – av många – sätt minnas den genom tiderna mest kända personen Elis Dahlgren som gick bort den 1 maj 1996. Det handlade också om en minnesfond instiftad efter Vikmanshyttans allt-i-allo, skogvaktaren Hans Olsson som också lämnade jordelivet, samma år i slutet av augusti månad. Bakom Dahlgren-fonden stod ett antal granbobor som skänkte grundplåten.

Båda fonderna förvaltades av hembygdsföreningen, Vikmanshyttebygdens Traditioner.

Fyra år senare instiftades ytterligare en minnesfond, kallad ” Vikmanshyttan i våra hjärtan”. Grundplåten till denna fond har donerats av Alida och Herbert Franzéns dödsbo, detta skedde i september 2000.

Fonden är öppen för alla utflyttade, utvandrade vikmanshyttebor och/eller personer med annan anknytning till Vikmanshyttan och bygden däromkring. Även denna fond förvaltas av hembygdsföreningen.

Vi tycker att dessa initiativ är ett bra exempel på genuin hembygdskänsla samtidigt som minnet av herrar Dahlgren och Olsson får leva kvar. Och dess-utom kan välbehövliga penningar komma hembygdsföreningen till godo.

Tyvärr har de båda ”personfonderna” Dahlgren respektive Olsson annullerats, ett beslut som strider mot nämnda minnesaspekt och den verksamhet som ortens bruksmuseum bedriver.

Kvar finns emellertid minnesfonden ”Vikmanshyttan i våra hjärtan”. En enkel vädjan så här på sluttampen: använd den!

PS
Vi observerar att den numera avslutade Dahlgren-fonden hade ett speciellt upprop: Förutom reda pengar kan gåvan består av föremål, fotografier eller annan dokumentation med anknytning till Elis Dahlgren.

Detta upprop kvarstår väl?!