När Vikmansytte-smederna en lördag slutar först,
dom känner inte efter varken hunger eller törst.
Nej dom skall ut till skogen till någon vacker sjö,
att plocka bär och meta fisk med pimpel och med spö.
Nog finns här många fiskare, men det gör ingenting,
ty det finns gott om sjöar i trakten här omkring.
Vi börja då med ”Göran” och Vikmanshyttesjön,
där Ulrik fångar fisk som den värsta isebjörn.
Och sedan har vi Katt-tjärn, där Per Erik håller till,
där finns mört så stora som den norska fetesill.
Och Acktjärn, ja den dugen nog också helt förvisst,
det kan nog Sandberg intyga jag tror han var där sist.
Nu komma vi till Jässan, en stor och präktig sjö
där Borg har byggt en villa uppå en liten ö.
Där lever han så lyckligt som kungen i sitt slott,
ja han är lika glader fast inte fiskar fått.
Vi få ej glömma Laggarbo, ett riktigt paradis,
där Erik Andersson försöker dom på alla vis.
Karl Eriksson och Emil Borg med angling trivias bäst,
på Björshytte-sjön och Gloten, där hålla de sig mäst.
Vi gör en tur till ”Dalkarn” till en silverudde rar,
Ulriks Emil drar dom en vinterdag så klar.
Och därifrån till ”Lertjärn”, en liten rund figur,
där Sundbergs-Erik stooora gäddor bruka stå på lur.
Nu åka vill till ”Skånarna” och ”Stensand”, där jag tror
att Magnus Viklund för vartenda söndagsdygnen bor.
Och ”Bryllingen” han ligger ju nära där intill,
där Fredrik Sundström drar dom, om dom bara hugga vill.
Edvard Sundström och Karl Lindman i ”Gälbo” fiska plär,
och in i själva ”steset” tror jag bästa metvåln är.
Och därifrån till Stora Norn vi hoppar så direkt,
där fiskas ej så mycket nu, sen hyttan där blev släkt.
Men stenhuggar Pettersson och smeden Emil Elg,
dom brukar vara där å påska för varenda helg.
Och Gröning han har ock begärt få bli på Stora Norn,
ty Acktjärn var för liten, jag tog’an därifrån.
Och så Jan-Erik Löfgren han had en egen sjö,
men när dom byggde märtängen, då blev den ”pussen” dö.
Till sist har vi Karl-Johan som metar i en ”hink”,
men dä gör rakt detsamma för här är inget kink.
Mille
(bakom signaturen ”gömmer” sig med stor sannolikhet Emil Forsberg)