Här följer ett drygt 200 år gammalt bruksminne som återberättades i ett brev av Emil Forsberg till bekanta i huvudstaden, daterat 13 november 1961:

– Holmbo har varit ett historiskt och romantiskt ställe. På 1700-talet bodde där en patron som hette Duva – det var herrgård i Holmbo på den tiden. Denne Duva var gift med en flicka från Gässbyn i Säter. De hade en dotter som hette Eva, som skulle varit en riktig skönhet.

Hos denna Eva gick Johan Olov Wallin (psalmförfattaren från Stora Tuna) och friade. Men Eva gifte sig sedan med en förvaltare från Grängshammar. När Johan Olov Wallin sedan låg på sitt yttersta fick han besök av en biskop och för denne sade Walllin att hela livet varit en stor besvikelse. Därför att han inte fick den där Duvan från Holmbo. Och det påstås att denna besvikelse även avspeglas i flera psalmer som han har skrivit.

Så om man ville, skulle man nog kunna skriva en roman om allt som har försiggått i Holmbo, slutar brevskrivaren sitt annorlunda historiska inslag. Det känns nästa så, att Emil Forsberg hade kunna klara av det –men vi nöjer oss med allt som Forsbergs Emil åstadkom under sin levnad – och det var minsann inte lite…