Vi konstaterar, med viss sorg i hjärtat, att det hittills varit ganska sparsamt med dokumentationen i ord och bild av gamla tiders Vikmanshyttan.
Varken ägare till de olika industriverksamheterna eller socken/kommunansvariga har ägnat något större intresse för att sätta historien på pränt. Ibland kan man nära nog tala om ett slags hemlighetsmakeri. Varför, kan vi fråga oss? Järnet och stålet har ju riktigt gamla anor i vårt närområde. En gång i tiden efterfrågades ju det världsberömda CRU-stålet, för att ta ett exempel.
Ett mindre antal böcker och skrifter har förstås åstadkommits – och det är glädjande! Men inte i något ”överflöd” eller heltäckande.
Lars Rabenius bok Wikmanshytte Bruk innehåller en hel del intressanta fakta, utgåvan Hedemora socken likaså. Tage Nordströms uppsats ”Järnet och Vikmanshyttan” är ytterllgare ett tillskott vid historieskrivningen. Och tack vare intresse och engagemang i hembygdsföreningen finns numera ett antal skrifter vad gäller bygde- och folklivsskildringar. Och ett inte oansenligt antal fotografier, för den delen…
Innan vi här nedan presenterar några exempel på ”Vikmanshytte-dokumentation” framför vi vår önskan och vädjan: ”dra ditt strå till stacken”, det kan ske på olika vis. Det skrivna ordet är förstås bra, samma gäller allt bildmaterial men inte minst bevarande av gamla ”saker”. Bruksmuseum tar säkerligen emot allt intressant.
Och till sist: det som hände igår är ju historia idag!