Ens livserfarenhet kan påvisa att det kan vara skillnad på beröm och beröm. Oftast märker man om det rör sig om ett uppriktigt ställningstagande eller bara ”lösa ord” av tillgjord artighet.

Tänk så svårt det är för många av oss att berömma, ge en välförtjänt komplimang – och det gäller i både mindre eller större sammanhang. Det skulle säkert underlätta när det ibland är dags att kritisera med negativ innebörd.

Följande rader är hämtade ur en krönika som signaturen Aron (Ansgar Olofsson) tillägnade vårt kära Vikmanshyttan, daterad ett par-tre år in på 1980-talet. Denne kunnige och alerte kulturperson uti Västerby lämnade jordelivet alldeles för tidigt men vi minns gärna hans livsgärning. Vi kan med stor säkerhet gå i god för ett ”uppriktigt innehåll”. Så här kunde Aron berätta om sitt besök i Vikmanshyttan:

Snart kommer de hem från sina resor, grannar och vänner och arbetskamrater. Och så börjar de med sitt evinnerliga: Du skulle ha varit med i Vatikanmuséet. Och tänkt Deutsches Museum i München. Och vet du, när vi kom in i Louvren!

Jag har precis klart för mig vad jag ska säga: Jaha du. Men har du sett bruksmuséet i Vikmanshyttan?

De kommer möjligen att tro att jag skämtar. Du som läser detta tror det kanske också. Tror att jag är ironisk och gör mig lustig över det lilla och närliggande. Men jag är absolut allvarlig.

En tur med cykel eller bil till Vikmanshyttan är en bra programpunkt. Bruksmuséet är en pärla. Redan den byggnad som muséet är inrymt i är en klenod. Själva utställningen är utomordentligt välgjord, synnerligen professionell utformad. Bakom muséet står föreningen Vikmanshyttebygdens Traditioner och av de uppsatta textskyltarna framgår det att det är många vikmanshyttebor som bidragit med gåvor. Det låter ana ett kollektivt engagemang som man gläds åt som besökare.

Nytillskottet för i år, annexet med ett arbetarkök från tidigt 1900-tal och en utställning om det lokala föreningslivet, håller stilen. Ett imponerande arbete har utförts av dem som samlat och ordnat föremål och bilder.

Har du förresten sett allt annat Vikmanshyttan har att bjuda på ? Ett vikmanshyttepaket för turisten bör väl innehålla följande: Hela bruksmiljön inklusive muséet. Wikmansgården med vackra hus och vackra rum. Det litografiska tryckeriet i gamla konsumlokalen, en konstverkstad med fortlevande gott rykte.

Kyrkan, den märkliga, full av ibland minst sagt livlig verksamhet och samtidigt så väl ägnad för andakt och meditation. Dramagruppens repertoar får ingå i mitt önskepaket.

Där vill jag också ha med en rundvandring i Granbo, den charmfulla byn med pyssliga små stugor och täppor. Och så vill jag ha lite sång och musik av Dal-dockorna, iförda den nykomponerade bruksdräkten.

Och så lite information om krisen som kom, om försöken att möta den, om den nya industristrukturen och planerna för framtiden, om skola och daghem och sporthall och bibliotek och pensionärsbostäder och butiker och Hytt-Nytt och andra publikationer…

Nej, det här måste nog organiseras på något vis. Vem slår in och knyter ihop det här paketet.

———–

Hedemorabo! Du bor mitt i ett Sankt Hans-kors, sevärdhetstecknet. I en stad som dessutom själv är en sevärdhet. Vad kan du mer begära för eget bruk?