Gamla Vikmanshyttan > Gamla industrin > Disponent Arvid Olsson lämnade Bruket år 1953

Disponent Arvid Olsson lämnade Bruket år 1953

Arvid Olsson

Arvid Olsson

Före detta sjökapten Arvid Olsson blev vikmanshytteindustrins meste disponent. Med sina drygt tre decennier – åren 1922 – 1953 – som ledare för dåtidens Wikmanshytte Bruks Aktiebolag kunde han lägga en mångårig och mycket expansiv gärning bakom sig. WBAB bildades ju vid årsskiftet 1921/22.

Vad vi har kunnat läsa oss till och fått oss berättat var Arvid Olsson mycket mån och målmedveten om Brukets överlevnad och utveckling. Hans intresse för brukssamhällets välbefinnande och bruksbornas trivsel är också väl dokumenterat. En ”ny tid” med massor av socialt engagemang blev en naturlig del av den brukshistoria som den nye chefen satte prägel på.

Inte minst ortens föreningsliv upplevde förlig vind. Idrottsföreningen kunde genom disponentens tillskyndan bygga slalombacken, idrottsplatsen och frilufts-badet och den gamla Hobergsstugan fick utnyttjas av vissa föreningar. Även musikkåren, salongsorkestern och hembygdskören fick sin ”beskärda” del…

Genom denna, för tiden ovanliga initiativ och engagemang, stöttning blev bruksdisponenten Olsson mycket uppskattad. Samspel och samarbete fungerade väl…

Och när så Arvid Olssons drog sig tillbaka våren 1953 blev förenings-Vikmanshyttan inte sena att visa sin uppskattning. I april detta år deltog man i avskedshyllningarna som bland annat gick av stapeln i herrgårdens trädgård, med sång och tal och överlämning av påkostad avskedsgåva. Trion Ivar Sätter-mark, Nils Johansson (Bjernevi) och Hans Löfgren stod i spetsen för hyllningarnas planering och genomförande.

Vikmanshyttans mest bruksdisponent kände sig säkert tillfredsställd och god till mods. Arvid Olsson blev utan konkurrens den brukschef med största sociala patos som nånsin regerat det anrika Bruket.

Ett tillägg: bruksbolaget ställde också upp när det var tal om vissa markfrågor, exempelvis vid byggnationen av Konsumtionsföreningens Ringen på Tallgatan och när ett Folkets husbygge blev aktuellt. Bruksbor som medverkade till egnahemsområdet Solhagas tillkomst kunde även räkna med vissa subventioner, o.s.v.