Gamla Vikmanshyttan > Gamla industrin > Över hundra år gammal ”aflöningslista berättar…

Över hundra år gammal ”aflöningslista berättar…

Aflöningslista

Aflöningslista

Följande rader handlar om den mer än hundra år gammal avlöningslistan ”Aflöningslista för Mars Månad vid Wikmanshyttan 1902. Vad vi kan läsa av densamma är nästan av skrämmande natur, här bokförs de anställdas lön men också eventuella naturaförmåner (ingalunda kostnadsfria) och slutligen summan penningar som utgjorde en slags nettolön. Det vill säga det som blev kvar att leva av.

Sifferuppgifterna är förstås mycket intressanta, de speglar till stor del de förhållanden som rådde vid vikmanshytteindustrin och lantbruket i början av 1900-talet. Vi vill göra våra läsare uppmärksamma på att det rör sig om en enstaka månad, en vårvintermånad anno 1902

Angivna anställdas namn har vi slumpvis valt ut. De vanligaste ”naturaförmånerna” omfattade inköp av mjölk, potatis, råg och ved.

I vår uppställning anger vi nettolönen, summan efter eventuella avdrag för gjorda inköp:

Den anställde, namn nettolön
Carl Berglund 41.42 kr
Axel Borg 26.45
Johan Eriksson 30.50
Emil Forsberg 19.55
Carl Johan Gröning 17.30
Adolf Göransson 23.47
Fredrik Hammarström 15.85
Gustaf Holst 29.05
Oskar Holst 6.34
Jan Jansson 17.51
Arvid Lindborg 14.64
Axel Lundqvist 33.60
Carl Fredrik Löfgren 28.34
Axel Sundström 28.20
Carl Sälgström d.ä. 18.80
Johan Sätterström 4.92

 

En annan uppgift i avlöningslistan är intressant, och förbryllar oss nästan.

För kusken Gustaf Gustafsson anges nämligen en summa som utgör månadslönen 56 kr. Efter diverse avdrag slutar nettolönen för Gustafsson på 42.81 kr.

Listan innehåller även uppgifter som berättar om antal dagsverke och/eller timmar och var arbetet utförts. För ett dagsverke betalades mellan en och två kronor, lägsta noteringen 0.50 kr och högsta 2.50 kr.

Timpengen varierade också ganska mycket, mellan 5 och 25 öre.

Vi vill också visa upp några av de bästa lönerna under aktuell månad. Det står klart att arbete med göt- respektive gjutstålstillverkningarna inbringade de bästa lönerna. Även jobben i lantbruket, d v s i stallet och ladugården gav skapliga förtjänster, med dåtidens mått mätt… Här några exempel:

Danielsson, Fredrik
göttillverkning, 22 dagsverke à 1,80 kr + ackord 25.60 kr = 65:20

Elg, A E
gjutstålstillverkning, 67 timmar x 0.27 kr + ackord 80.31 kr = 98.40

Forsberg, J R
gjutstålstillverkning, 56 timmar x 0.27 kr + ackord 87.02 kr = 102.14

Tollsten, Albin
ladugården, 30 dagsverke à 2 kr + ackord 16.14 kr = 76.14

Wiklund, CH
gjutståltillverkning, 232 timmar + ackord 12.07 kr = 93.27

Wiklund, G M
gjutstålstillverkning, 59 timmar x 0.27 kr + ackord 82.61 kr = 98.54

Wikström, Gustaf
stallet/diverse, 22 dagsverke à 2.50 kr = 55:-

Det här blev en hel del siffror men det viktiga var att förmedla denna dokumentation, tycker vi. Avslutningsvis kan nämna, att lönelistan omfattas av totalt 5.124:56 kronor för 130-talet anställda. Summan fördelar sig i sin tur göttillverkningen 969:61 kronor, gjutstålsverkningen 1.993:80 kr, ladugården 195.48 kronor, stallet 238.44 kr, för att nämna de mest kostsamma arbetsplatserna. Vi noterar till sist att bolaget betalade 5.60 kr denna månad till dåtidens skolverksamhet.