Gamla Vikmanshyttan > Förenings- & kulturliv > Kooperativa kvinnogillet bildades i mars 1932

Kooperativa kvinnogillet bildades i mars 1932

Inte mindre än ett 100-tal bruksbor samlades i mars månad 1932 för att utröna intresset för att ett lokalt kooperativa kvinnogille skulle bildas. Budskapet mottogs mycket positivt och per omgående utsågs en interimsstyrelse, en trio vikmanshyttekvinnor som lystrade till namnen Elsa Segelström, Klara Andersson och Elly Carlsson. Gillet startade med ett 20-tal tecknade medlemmar.

Månadsmöten hölls. Det var redan från början klubbat att dessa sammankomster skulle innehålla ett ”underhållande inslag” så att formaliteterna inte tog överhanden. Och så beslöts bland annat att tilltalsordet ”du” skulle användas inom gillet. Det första samkvämet hölls på Folkets hustomten. Kassan stärktes genom att anordna lotterier, sy- och paketauktioner och dåtidens uppskattade baler arrangerades av vikmanshyttegillet.

Elsa Segelström

Elsa Segelström

De alltfler medlemmarna skulle informeras och utbildas. Erik Karlsson (Granestad) var till en början gillets förste läromästare. Mötesteknik stod ofta på programmet liksom ”de sju grundsatserna” för framtida verksamheter. Augusta Andersson deltog i en kurs på Fornby folkhögskola och studieresa företogs för att besöka de kooperativa anläggningarna i huvudstaden. Och konsumentupplysning var förstås ett återkommande ämne på varje medlemsmöte.

Pionjärarbetet gav verkligen resultat och allmän medvetenhet ökade markant. En fråga från 1936 som idag ter sig en smula underlig- ja, som ett kuriosum – var följande: Fordras det att hustrun skall vara medlem i kooperativa föreningen för att få rösta eller bli invald i fullmäktige och medlemsråd, eller får hon rösta på mannens medlemskap? Beskedet blev: hustrun fick inte rösta annat än med fullmakt från mannen. Undantaget var om hustrun hade 15 kronor insatta i andelar och handlat för minst 200 kronor erhölls dock rösträtt.

1930-talets föreningsarbete satte förstås prägel på den lokala kooperationen, verksamheten formades efter ortens förhållanden och behov.

Förutom redan nämnda engagerade brukskvinnor under årens lopp ska här nämnas Frida Borg, Elsa Karlsson, Eva Wassén, Hildur Enberg, Ebba Eriksson, Jenny Eriksson, Mia Eriksson, Emma Karlström, Signe Tallberg och Anna Vik-lund. Vid årsskiftet 1969/70 upphörde verksamheten inom Kvinnogillet.

Bilden visar Elsa Segelström, en av många pionjärer inom bruksföreningen.