Gamla Vikmanshyttan > Byarna > Nyhyttan > Nyhyttan har anor från 1500-talet

Nyhyttan har anor från 1500-talet

BERGSMÄNNEN & BRUKEN

Hobergstäppan

Hobergstäppan

Ungefär tre kilometer söder om Vikmanshyttan rann en liten å ut i Vikmanshyttesjön. Denna å bildade ett litet fall, och några hundra meter bort från detta fanns redan år 1539 Nyhyttan. Verksamheten drevs av bergsmännen Peder Warg och Peder Michelsson i Bya, Olof Pålsson i Jälkarbyn, Jöns Andersson, Olof Ragnvaldsson och Essbjörn i Westanå samt Olof Helsing. De betalade i hyttegäld ett fat osmundjärn, motsvarande cirka 210 kilo – att jämföra med omkring 270 kilo för Wikmanshyttan vid samma tid.

År 1625 drevs Nyhyttan av fyra bergsmän. Vattentillgången var emellertid inte tillräcklig för någon mera omfattande drift. Icke förty, en ny hytta stod klar 1645. Ett par hammare uppges ha funnits där på 1600-talet men de utdömdes redan samma århundrade. Hamrarna var dock i bruk några år in på nästkommande sekel.

Mia och Axel Andersson

Mia och Axel Andersson

Nyhyttan torde ha drivits ungefär till mitten av 1700-talet. Redan år 1671 hade ägarna till Norns bruk övertagit en hemmansdel i Nyhyttan. Och på 1700-talet var det dags att förvärva ytterligare egendomar där. År 1813 blev major Friesendorff på Wikmanshyttan ägare till Nyhyttan och sedan dess har Nyhyttan tillhört Vikmanshyttan. Någon bruksverksamhet har således inte bedrivits där på mycket lång tid.

NÅGRA NEDSLAG I HISTORIEN

I en skattelängd från år 1571 kan man läsa om den gamla byn, men ortsnamnet Nijehytten eller Nijhijtten tyder på högre ålder. I en mantalslängd för Nyhyttan år 1645 talas om åtta hushåll om 16 personer. Ett decennium senare om elva hushåll med 27 personer. Under 1800-talet fördubblades antalet invånare.

Ett viktigt årtal i Nyhyttans historia är 1777. Då påbörjades arbetet med att bygga väg till byn, den gamla ridstigen byttes ut mot en väl framkomlig vägsträcka.

Lantbrukets Nyhyttan daterar sig till slutet av 1800-talet. År 1897 lät bolaget arrendera ut byn men redan ett tiotal år senare återgick jordbruket i bolagets regi. Rättare Alex Andersson var den förste nyhyttechefen i detta sammanhang.

NYHYTTEBORNA

Klappbrygga

Klappbrygga

De första bosättningarna härrörde säkert från järnhanteringstiden. Sedan gällde de i huvudsak arrenden, huggartorp och övriga skogsarbetare. Största arrendegården var Klockargården, som arrenderades av den driftige skedvikarlen Karl Jakobsson och hans hustru Anna. Gården omfattade 80 tunnland åker, i ladugården fanns 20-talet mjölkkor plus ungdjur och i stallet fyra till sex hästar. Den här ögonblicksbilden handlar om 1920-talet. Byns totala kreatursbesättning kunde variera mellan 40–50 kor plus ungdjur och grisar samt 12–16 hästar. Den huvudsakliga inkomstkällan för byborna var skogen genom huggning, körning och kolning.

År 1996 då Nyhyttan utsågs till Årets By och ett flertal festligheter och utställningar noterades fanns där nitton bofasta och sex sommartorparfamiljer. Tyvärr har befolkningen decimerats med ungefär halva styrkan sedan 1950-talet. Men nyhytteborna har inte kastat yxan i sjön – trots att det finns många olika sjöar att kasta i. Livslustan och trivselfaktorn är det ingalunda något fel på…