Gamla Vikmanshyttan > Annat se- & läsvärt > Tal till Elis Dahlgren på 90-årsdagen

Tal till Elis Dahlgren på 90-årsdagen

av Eric Carlsson, Fjälmans i Norrhyttan 1993-07-03
vid stort ”kaffekalas” i Kornskruven, Bruksmuseum

Vi har samlats här vid Bruksmuséet i Vikmanshyttan för att bringa Dig, Elis Dahlgren, vår hyllning på Din högtidsdag. Du når de 90 åren den 7 juli. Idag skriver vi den 3 juli. Men Du Elis har ju alltid varit litet före Din tid.

Elis Dahlgren är en märklig man. Du lär ju aldrig ha gått i den reguljära små- och folkskolan. Ändock har Du Elis ett kunnande långt över det vanliga på en rad områden. Du Elis hade en egen skolsal med höga väggar och lummig grönska och med himlen som tak. Den skolsalen var naturens eget rike, den säregna skapelse som Norrhyttedalarna är.

Enligt husförhörslängden är Elis Dahlgren född den 7 juli år 1903 i Dalsveden, Norrhyttans by i Hedemora socken. Du Elis var lillpojken i en stor syskonskara, med alla dess vedermödor och glädjeämen. Att vara minst i en syskonskara, det är att bli fostrad av många. Men det är nog också att bli ompysslad med extra omsorg som lillebror.

När Du nu är framme vid de 90 åren, har Du varit med om ett liv med stora förändringar i tillvaron. Det har med rätta sagts, att ingen generation upplevt sådana omdaningar i tillvaron som vi, som nu börjar komma upp i åren.

Vid seklets början fanns ännu mycket kvar at det gamla Fattig-Sverige. Och det kom 1920-30-talen där nöden bokstavligt steg över tröskeln i många hem. Och nu, 60 år senare, är vi framme vid dagens Välfärds-Sverige. 90 år, det är en lång tid i en människas liv, detta när man ser framåt. Ser man bakåt, i backspegeln, har åren gått fort. Dag har lagts till dag, år till år. För den som är verksam, som har aptit på livet, för honom går tiden fort. Som Du Elis en gång sagt: ”Livet och arbetsuppgifterna är kapplöpning med tiden.”

Vad har väl skett under Din tid Elis, av milstolpar, i vår tids historia, Tag radion när den kom. Vilket under det var, när man bokstavligt talat kunde få tal och musik ur luften. Och vilka utblickar det gav. Jag minns som pojke, när vi i radion hörde om den första Atlantflygningen. Det var Charles Lindberg den 20-21 maj 1927, hur planet siktats vid syd-Irland och landningen i Paris efter 34 timmars flygning. Det var en bragd.

Nu går jetplanen med 100-tals passagerare i skytteltrafik mellan kontinenterna, avstånden finns inte längre. Och framför teven kan vi följa världshändelserna från första parkett i våra vardagsrum. Vi har fått uppleva rymdfärder runt jorden på 88 minuter, landstigning på månen, och man har fotograferat månens baksida. Det har varit atombomsprängningar och kärnkraftverk som havererat. Jag, tror att Du Elis som idealist, som humanist och naturvetare, mer än en gång frågat Dig själv – vart är vi på väg egentligen med allt detta, och alla miljöförstöring, var bär det hän?

Efter dessa utfärder i tid och rum låt oss återvända till Norrhyttedalen, den naturens stora lärosal. som Du Elis gjorde Dig väl förtrogen med. Daln, som vi säger på norrhyttemål, var ett eldorado och en önskedröm för en vetgirig, vaken pojke. Och Norrhyttedalen har följt Dig åren igenom. Du såg, Du hörde och Du lyssnade. Det blev utkik på insektsfronten efter småkryp, larver, skalbaggar och fjärilar. Du lyssnade på fågelsången, Du läste och lärde. Här upplevde Du vetandets äventyr. Att Norrhyttedalen blev Ditt universitet, vittnar skriften ”Växter kring Vikmanshyttan” om. Där har Norrhyttedalen fått ett stort utrymme. Med visst vemod konstaterar Du att igenväxning och förbuskning gått hårt åt artfloran, liksom den stränga vattuflod som drog genom dalen efter ett skyfall i början av 1960-talet.

Ditt stora kunnande togs i anspråk i flera vetenskapliga arbeten, bl a i Eric Almquists Dalarnas Flora, 1949, där det under rubriken meddelare och samlare heter: ”Dahlgren, Elis, distriktsstudieledare. Ett mycket omfattande material från Hedemora, främst från trakten av Vikmanshyttan, och närliggande socknar. 1920-1940-tal. Även förmedlat många andrahandsuppgifter.”

Du blev också en aktad och respekterad fågelkännare. Din medverkan i bok Dalarnas fåglar, 1975, vittnar om detta.

Den förnämliga samlingen av insekter och fjärilar, som Du donerat till museet här, visar dur Du har förmågan att se det stora i det lilla. Den samlingen visar upp för oss en främmande värld av småkryp, av liv, som har sin uppgift att fylla i det ekologiska kretsloppet. Hur påverkar miljöförstöringen dem – och oss?

Tillvaron är fylld av kontraster. Det vet den som närmare sett in i naturens märkliga värld. Du riktade tidigt blicken uppåt och utåt, mot himmelskupan. Och där mötte Du en ny och fascinerande värld. Himlavalvet med stjärnornas mångfald i Vintergatan. ”Vintergatan, denna gyllenträdsallén, som går ända fram till paradisets port”, för att använda Karlfeldts ord i dikten Elie himmelsfärd.

Hur många har inte liksom Du Elis stannat i begrundan inför natthimlens mysterium och förundrats. Elis Dahlgren hade också på dessa områden blick och kunskap långt över det vanliga. Du var välorienterad bland stjärnorna och gjorde världssensation med upptäckten av en ny stjärna, i närheten av stjärnbilderna Lyran och Herkules. När den upptäckten den 6 februari 1963 kablades ut över världen, var det sensation. Om än motvilligt på en del håll, fick Du rätt. ”Nova Dahlgren”, som den nya stjärnan fick heta efter sin upptäckare, var en verklighet.

Det skall sägas, vi var imponerade och glada över Din framgång, i en värld som alltid intresserat människorna men som är oss så avlägsen ute i rymdernas oändlighet.

Du blev också språkman, lärde Dig engelska och ryska. Du läste esperanto och fick brevvänner världen över. Du talade med lärde män på latin, när det gällde Din forskning. Här hemma talade Du norrhyttemål med oss.

Du har dokumenterat den dialekt som talades i byn Norrhyttan vid sekelskiftet. Det är en dokumentation där Du både tagit fasta på orden, språket och dialekten, men även på miljön och vardagslivet. Uppsatsen – en vardarmorron en vårdag 1900 – har alla möjligheter att bli en klassiker. Du har gjort en ordbok på 170 sidor över norrhyttemålet och norndialekten, bevarat ord och uttryck som användes i gängse språkbruk. Det är ett förnämligt arbete.

I en tid när radion och teven med sitt ofta vårdslösa språk blivit rikslikare är vad som här åstadkommits en kulturinsats av utomordentlig betydelse. Vårt språk och våra dialekter är en väsentlig del av vår historia. Vårt språk, vårt sätt att tala är utsatt för mycken påverkan, utnötning och nedbusning och inblandning av främmande ord som är skrämmande. Ditt arbete med dialekterna har säkert varit Dig till glädje. Det gäller även för oss som fått det språket dokumenterat och bevarat.

KÄRE VÄN, ELIS –uppräkningen av vad Du gjort kan fortsätta ytterligare. Sekelskiftets folkrörelser kom att engagera Dig. Du blev en trogen medlem av Templet 780 Wiktoria i Granbo. Du var distriktsstudieledare under många år. Du har varit dina ideal trogen genom åren. Du engagerade Dig i hembygdens liv och historia, med studier om Granbo och Norrhyttans byar. Den som vill veta mera om vår bygd har där rikhaltiga källor att ösa ur.

Det finns all anledning att ställa frågan, hur har Du hunnit och kunnat åstadkomma allt detta – och mera därtill? Det har varit en vetgirighet av stora mått. Du har säkert upplevt vetandets äventyr och glädje många gånger. Det har drivit Dig att forska vidare. Du har haft en stark vilja som drivit på. Talesättet ”stark ström går med egna vågor genom havet” är Du en bekräftelse på.

KÄRE VÄN, ELIS – vi, Dina många vänner har mött upp här för att tacka Dig för Dina insatser på en rad områden. Du har fått oss att se med nya ögon. Du har visat oss det vackra och sköna i naturens rike, i den bygd som är vår.

Du har lärt oss att lyssna, en konst som vi börjat förlora av allt vrål som väller ut från radio och teve. Du har fått oss att lyssna på naturens egna ljud. Fågelsången, suset i träden när vinden drar fram. Och Du har fått oss att ge akt på orden, dialekterna. Du har betytt mer än Du vet och anar genom Din forskning och Ditt kunnande gett tillvaron nya aspekter.

ALLT DETTA TACKAR VI VARM OCH VÖRDSAMT FÖR!

Den som får skåda in i naturens rika värld, han blir ödmjuk inför livet, och ingen älskare av stora ord.

Men ändock – det är Din dag idag, Elis…

Låt oss förenas i ett fyrfaldigt leve för VÄNNEN ELIS. Han leve!