Gamla Vikmanshyttan > Gamla industrin > Ett enda stort frågetecken?

Ett enda stort frågetecken?

I den gamla stämpelboken för Jernverk i Sverige (utgåva 1877) hittar vi en uppgift om forna tiders järnhantering i Wikmanshyttan som förbryllar oss en hel del.

”Wikmanshyttan mycket gammalt, nedlades 1/6 1689. Återupptogs 1695 och 3/11 1713”

Från stämpelboken "Jernverk i Sverige, 1877"

Från stämpelboken "Jernverk i Sverige, 1877"

Något liknande dokument har inte presenterats för oss tidigare – så vitt vi kommer ihåg, ska väl tilläggas. Om uppgiften är riktig (vi har ingen anledning att tro något annat) poppar naturligtvis frågan genast upp: Vad föranledde denna drastiska händelse och skeende? Frågan är intressant, svaret förstås ännu mera önskvärt…

Tänkbara orsaker till den ”temporära” nedläggningen:

  • År 1689 fick Wikmanshyttan sina första privilegier, vars bestämmelser icke var ”nådiga” för fortsatta verksamheter
  • Myndigheternas undersökningar om järnverkens existensberättigande och kopparverkens ”favörer” för att säkra skogstillgången
  • vilket medförde stora stridigheter för Wikmanshyttans del beträffandebland annat Skånmarken
  • den aktuella ägarbilden i Wikmanshyttan: 2/3-delar för brukspatronJohan Angerstein, 1/3-del för bergsmännen

År 1695 blev Johan Angerstein ensamägare av Wikmanshyttan och med all tydlighet påbörjades på något sätt en ny era, det vill säga bergsmanshyttan övergick till brukspatronhytta och bruk. Men detta skedde förvisso i två steg, nämnda 1695 och slutligen i början av november månad 1713.

Det också tilläggas att Johan Angerstein även ägde Thurbo. Hans patrontid ändade år 1716. Först fjorton år senare bosatte sig den förste angersteinaren i Wikmanshyttan, nämligen Gustaf Angerstein.

Vad är mera att berätta om denna dramatik som drabbade gamla Wikmanshyttan för ungefär 300 år sedan? Kompletterande fakta emotses med tacksamhet!