Gamla Vikmanshyttan > Gamla industrin > Det handlar om järnet & stålet:

Det handlar om järnet & stålet:

”Först på plan”- eller bland de första

Först en kort inledning:
Malm från Bispberg och vattenkraften i den lilla ån i Vikmanshyttan föranledde bergsmän att anlägga den första hyttan för mycket länge sedan.

Sedan infördes tysksmidet, som under en lång period var den dominerande tillverkningsmetoden i landet. Nästa genomgripande förändring bestod i införandet av degelstålstillverkningen…

Och då är vi inne på ”avdelningen Först på plan – eller bland de första!” Wikmanshyttan blev ensam i världen att tillverka verktygsstål enligt Uchatius- metoden. CRU-märket etablerades och det lilla Bruket i södra Dalarna fann berömmelse världen över och ensamtillverkare. Mycket tack vare den järnrika malmen från Bispberg.

När snabbstålet för första gången blev en realitet är vi framme i början av 1900-talet, och Wikmanshyttan var en av de allra första tillverkarna. Till en början begagnades ”High Speed Steel” (benämningen på engelska) för svarvning och annan skärande bearbetning.

En snabbstålsprodukt av stort intresse var sparskär. Wikmanshyttans CRU Super Excelsior 29 visade sig ha högsta konkurrenskraft trots ett relativt högt kilopris – och kunde bland annat möta konkurrensen från engelska tillverkare. Det låg nära till hands att sparskärskunderna behövde så kallade stålhållare och de moderna verktygsmakarna fick vad de ville ha, en stålhållare från vikmanshytteindustrin med särskilt noggranna toleranser.

Wikmanshyttan först med att tillverka rostfritt stål för tillverkning av bordsbestick, bordsknivar, köks- & hushållsknivar och till och med slaktarknivar. Den rostfria produkten användes också till dental- och operationsindustri, inte att förglömma utan yvas över…

När vi nu är inne på den rostfria fabrikationen får vi naturligtvis inte utesluta den produkt som tillhörde ett av de mest kända i sortimentet, nämligen fartygsventilerna, eller på fackspråk ventilspindlar, som levererades till många stora skeppsvarv som en gång i tiden fanns, både i Sverige och utomlands. De flesta tillverkades i rostfritt kromnickelstål, i kvalitet VH 282. Kvaliteterna VH 322 0ch 412 förekom också.

Produkten rostfri valstråd var en viktig produkt i det totala tillverkningsprogrammet (emellertid ganska ofta inte särskilt lönsam) och det rostfria kromstålet användes bland annat för framtagning av turbinskolar.

Företaget Öbergs i Eskilstuna, tillverkare i Forserum och Traryd och dito fabrikanter i Finland, Schweiz och Portogal köpte vikmanshyttetillverkat filstål, som också var nisch i tillverkningsprogrammet. Det var även compoundstålet som efterfrågades vid tillverkning av knivar för trä- och fanérbearbetning, bland i Iggesund.

Den närliggande ståltypen stålat knivjärn var ytterligare en specialitet. Vad hade de moratillverkande knivföretagen varit utan knivjärnet från Wikmanshyttan.

(Hur var det förresten med järnet till månghundraåriga tillverkningen runt om trakterna, vi tänker på den utbredda fabrikationen av liar och skäror?)

En annan stålsort med kombinationen järn och stål var plogstål för plogvändskivor, en tillverkning som har anor tillbaka till 1920-talet. Överums Bruk var de största köparna.

Väghyvelstål av ”högsta kvalitet” tillverkades först i landet i Wikmanshyttan och det blev fråga om en relativt stor produkt, åtminstone under premiäråren. Vägväsendet blev så småningom tvunget till besparningar (jo, jo det har ju hänt förr, också) och blev det fråga om en enklare och billigare kvalitet i efterfrågade väghyvelskär. Intresset från Wikmanshyttan som tillverkare blev allt mindre men bibehölls fortsättnngsvis.

Vi skulle säkert kunna berätta om ytterligare järn- & stålprodukter där Wikmanshyttan var första-tillverkare eller tidigt kom fram med specialiteter. Vi avrundar med att ge flygkvaliteten VH 312 plats i denna översikt. Det tillhörde typen konstruktionsstål .

PS I
Vi har inte glömt bort att redovisa några uppgifter om det super- moderna kallvalsverket som kom till under senare delen av 1960-talet för tillverkning av bland annat band för sågbladstillverkning – noterbart är också att denna tillverkning är den enda som lyckades överleva nedläggningen av den gamla vikmanshytte-anläggningen i slutet av 1970-talet

PS II
Vi har föredragit att genomgående använda ordet Wikmanshyttan eftersom ovanstående ”översikt” spänner över en lång tidsperiod